Tidsoptimistens

Våra älskade barn....

Barn

Händer som är små
med små fingrar på
Får man aldrig slå på
De går sönder då

Fötter som är små
och med små små tår på
Får man aldrig trampa på
Då kan de inte gå

Öron som är små
och hör dig bra
får man aldrig ryta i
De blir döva då

Munnar som är vackra
och säjer allt rakt ut
Får man ej förbjuda
för då kommer inget ut

Ögon som är klara
och ännu allting ser
Får man ej förbjuda
Då förstår de inget mer

Själar som är små
öppna och helt fria
Får man aldrig plåga
för de går sönder då

Ryggrad som är liten
man ser den knappast än
Får man aldrig böja
för då brytes den

Raka klara människor
vore ett härligt mål
Folk som saknar ryggrad
finns det nog ändå














Ett Barn

Ett barn som kritiseras
lär sig att fördöma
Ett barn som får stryk
lär sig slåss
Ett barn som hånas
lär sig blyghet
ett barn som utsätts för ironi
lär sig dåligt samvete

Men ett barn som får uppmuntran
lär sig förtroende
Ett barn som möts med tolerans
lär sig tålamod
Ett barn som får beröm
lär sig att uppskatta
Ett barn som får uppleve rent spel
lär sig rättvisa
Ett barn som får känna vänskap
lär sig vänlighet
Ett barn som får uppleva trygghet
lär sig tilltro

Och ett barn som blir älskat och kramat
lär sig känna kärlek i världen......

Åh, så sant och så vackert. Jag satt här och rös när jag läste. Måste läsa om det på en gång.

Kram

å så fint

den är inte jätteannorlunda mot den jag har.

Må gott