Tidsoptimistens

Hundens dagbok!

07,00 Tjohooo! En promenad! Det bästa som finns!
09,00 Tjohooo! Ungarna är uppe! Det bästa som finns!
12,00 Tjohooo! Leka i trädgården! Det bästa som finns!
14,00 Åka bil! Det bästa som finns!
16,00 Leka med en boll! Det bästa som finns!
17,00 Matte och husse kommer hem! Det bästa som finns!
20,00 Bli kliad på magen i soffan! Det bästa som finns!
22,00 Slutar dagen! Tjohoo! Sova i husse och mattes säng! Det bästa som finns!!!

Kattens dagbok!

783:e dagen i fångenskap! Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker!  Dom frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat! Det enda som håller mig i gång, är att jag en dag, ska lyckas rymma, och den milda tillfredställelsen jag får genom att klösa på möblerna! I morgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt! Idag misslyckades jag ännu en gång att döda mina kidnappare genom att fälla dom med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna? I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, så framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. KOM IHÅG! lägg en på deras säng! Fångade en mus, som jag bet huvudet av! La den huvudlösa kropppen vid dörren, som ett tecken till mina kidnappare på vad jag är kapabel till, så att dom ska gå omkring i ständig skräck! Bemötandet jag fick, var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är! 

 Saker och ting går inte som planerat! På kvällen dök deras kumpaner upp, vid nån sorts sammankomst! Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat, och höra brottsstycken från deras kriminella planer! Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla nåt som dom refererar som: ALLERGI!  Jag måste komma underfund med vad detta är,  så att jag kan använda det till min fördel! Dom andra internerna smörade för våra fångvaktare, och jag vågar inte anförtro mig åt någon av dom, inför risken att nån skulle tjalla! Hunden släpps regelbundet ut ur sina bojor, men återvänder alltid frivilligt! Han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör, han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar! Tack vare sin placering i metallrummet, är han för tillfället i säkerhet, men jag kan vänta! Det är bara en tidsfråga, innan mina planer slås i verket!

(Stackars våran BAM)