Tidsoptimistens

Veckan som snart är till ända har som vanligt gått i en rasande fart, trots att jag faktiskt varit sjukskriven några dagar. Orsaken till att kroppen bråkat lite extra med mig kan ju vara flera, och visst står jag ut med att ha ont, man är ju ganska van vid det här laget, men när man inte får sova något alls en natt, då blir det på tok för mycket....

Natten till måndagen var en sådan natt, somnade till först på morgonkvisten, efter att ha vridit och vänt mig, varit uppe och gått, tagit en tablett och ändå inte fått någon sömn, förstog jag att det bästa var att ta någon dag, så jag får sova ikapp lite.. Gick som en zombie både måndag och tisdag, vilket var orsaken till att jag missade att skicka en grattishälsning till min goa brorsdotter Madelene.. Faster skäms riktigt mycket, nu när hon fyllde 20 och allting.. Naturligtvis har jag varit och gratulerat henne i alla fall, och träffat hennes lilla bebbe, en liten valp på 16 veckor som heter Pixie... (Bilder kommer)

Har även hunnit med ett besök till på reumatologen, vilket säkert är bra, men jag har ju lite svårt att förstå läkaren, som är utländsk. Besöket slutade med ännu en ny medicin, utan att jag förstog alls vad min slutliga diagnos är! Denna medicin kan påverka lever och njurfunktionen, och jag vill ju inte börja äta något, om jag inte är säker på att det är rätt medicin för just mig. Frågade sköterskan efteråt om hon kunde se min diagnos, men vad jag förstog var den inte fastställd än, eftersom jag väntar på en röntgen för höft/bäcken....

Rörigt värre är det, men jag är inskriven hos reumatologen nu, och ska tydligen vända mig dit med mina besvär, och INTE till vårdcentralen..  Hur som helst mådde jag bättre när jag tränade, så denna veckan har jag mjukstartat med lite promenad och ett träningspass i styrketräningshallen. Ska försöka att ta tag i detta ordentligt, vet ju att latheten tar över då och då...

Hösten är definitivt på gång, kvällarna är både mörka och kalla, tänk förra året hade jag en vecka kvar av semestern vid denna tid, inte klokt så dumt egentligen. Är så glad över årets perioder, och att alla arbetskamraterna är lika nöjd som jag med den.

Idag fick jag en massa skojigt i lådan, så i morgon ska jag försöka knåpra lite med  smyckena igen, har ju legat lågt med det ett tag, då kroppen är i olag, men det riktigt kliar i fingrarna, så något vill jag allt pyssla med!!!
Nu väntar docj bingen och min nya inredningstidning på mig, så jag säger gonatt till er!!!

Kram till alla som vill ha eller behöver...

Igår var det äntligen dags för Lars Winnerbäck på Sandgrundsudden!! Jag och gubben mötte upp Nathalie, Fredrik och Fredriks brorsa med vänner, och vi satt i gräset och pratade och smuttade på lite rött och hade det allmänt trevligt, medan förbanden stod på scen. Evangemanget började ju redan klockan 18, men vi jäktade inte utan var på plats runt 19!  "Kungen" skulle ju ändå inte äntra scenen förän vid 21 tiden...



Så himla kul att träffa Nathalie ordentligt, man har ju följt henne sedan första andetaget, nu är hon plötsligt 24 år!! En himla duktig tjej, och jag är så stolt över att vara hennes moster. Att sedan Fredrik är en gudomlig kille, gör mostershjärtat extra glatt.... Vi träffade även goa Cissi och Co, men hon kom inte med på bild, för ovanlighetens skull...

   
Mys i gräset... Fille gör en liten parodi på vår lilla Cissi... Ingen stor skål, men ändå!!!

 

KÄRLEK!!!   Nathalie ♥ Fredrik = SANT!!!!



ÄNTLIGEN...... Lars Winnerbäck, Jesus från Linköping!!!

  

En sån fulländad kväll, från början till slut!! Skojigt och härligt sällskap, Underbar musik, skapligt väder.... Kan man önska mer??

Som många av er säkert vet, så slutade jag fylla år vid 25, men fortfarande kommer mina goa vänner och firar mig. Först ut var Maria och Per-erik, och av dom fick jag fick en jättefin lykta på fot i "fattigmanssilver".. Den är gudomligt vacker när man tänder den, och det är mörkt ute.... Den kommer inte till sin rätt på bilden, men jag visar den ändå..



En annan dag kom Jenny och mion gudson Vincent och gratulerade mig och gubben, som fyller år med en veckas mellanrum. Jag fick en jättefin prydnad med två vinflaskor till, och gubben fick något liknande, fast med 4 stycken öl i stället... Jättefint och jättegott!

 

Även familjen har ju gratulerat mig, och jag fick bl a en jättefin klocka, en terassvärmare och 3 runda glaslyktor som flyter, och som ska vara i dammen.. TACK till er alla, det är på tok för mycket!!!

I onsdags var jag till säffle och röntgade knäna, och på vägen hem, hoppade jag in till storasyster på hennes jobb på teatern och hälsade på! Tjejerna var också där denna dag, så dom knyckte jag, och tog med till Mc Donalds och köpte hamburgare...



Efter det åkte vi och shoppade lite, innan vi åkte hem till syster yster för att fika på goda wienerbröd (jättenyttigt för bilringarna). Emelie hjälpte mamman att bära ut fikat..

 

För tjugo år sedan var den 19 augusti en söndag, det minns jag mycket väl. Jag fixade lite med söndagsmiddagen och hade precis satt in en gratäng i ugnen, och hade kött på spisen när telefonen ringde och min bror berättade att han precis blivit pappa för första gången...

Alla som känner mig, förtår att jag blev eld och lågor, och eftersom jag och "gubben" fick lov att komma in direkt, stängde jag bara av ugn och spisplatta, och åkte iväg. Inte blev det nås söndagsmiddag den dagen.. Däremot något mycket bättre...

När vi kom in till CSK låg de fortfarande kvar på förlossningen, men vi fick ändå lov att gå in och hälsa på den lilla familjen. Fredrik var redan då, söt som socker, och fasters hjärta smälte som is en solig dag, då han låg där i "plastbaljan" och säkert undrade vad som hände runtomkring honom...

20 år!!! Detta är redan 20 år sedan, och jag har svårt att förstå vad många år och händelser som passerat sedan dess. Nu är Fredrik vuxen, vacker som en dag i både själ och hjärta, och han är både en klok och fin kille, och det är inte utan att jag är lite stolt över att vara faster till honom. Hoppas hansndag blir fin, och att den innehåller både tårta och paket. Själv får jag gratulera en annan dag, eftersom jag jobber i EM....

Sitter här med kaffemuggen, efter ännu en natt med för tok för lite och dålig sömn. Började ju med ny medicin som rematologen skrev ut, i måndags, och tyckte att de första två nätterna gick riktigt bra, började faktiskt tro att den verkligen fungerade, för jag hade nästan ingen värk alls de nätterna och sov som en stock. Men inatt var man tillbaka på ruta ett igen. En orsak till kan ju vara att det var fruktansvärt varmt i sovrummet också, kanske man är i övergångsåldern också? Det värsta med att ha värk, är nog just att man inte får den sömnen man behöver, jag menar, visst kan dagarna vara jobbiga, men om man är sjukt trött, då fungerar ju inget som det ska...

Nåja, klagoramsan är över, avskyr verkligen mig själv när jag gnäller så, men ibland orkar jag inte hålla igen. Finns värre saker i världen än mina, det vet jag mycket väl, men man är väl sig själv närmast? Det första positiva idag, är att jag är ledig, och kunde i alla fall ligga kvar i sängen till kl 9. Självklart kunde jag ligga kvar hur länge som helst, men 9 är ändå sovmorgon, och det är inte bra att ligga för länge heller.. Det andra positiva är att idag kommer Jenny och min medicinburk Vincent hit, och få saker kan göra bättre för kropp och själ än denna lilla varelse!!

Tänka att jag, just jag, har äran att få finnas vid hans sida? Det är så stort och kan inte beskrivas. Inte ofta man har möjlighet att vara med från förlossningen, och det gav ett osynligt band mellan oss, så känner jag det i alla fall.. Längtar tills han kommer efter förmiddagsluren han brukar ha vid 11.

Igår grejade jag, och självklart grejade jag för mycket!! Ville så mycket, så idag blir det lugna puckar vill jag lova. Huvudet är fullt av småpyssel jag vill göra, men det får nog bli nästa ledighet. Ska blandannat göra ett smycke till mitt kusinbarn Sandra som ska gifta sig i september. Kul att hon gillar mina smycken, då får jag ju samtidigt fira henne lite. Stora damen nu, tror inte hon var mer än 7-8 år när jag såg henne sist. Stor del av släkten på pappas sida bor ju uppe i Östersund/Frösön, och när pappa gick bort blev kontakten med dom tyvärr mycket sämre... När mamma gick bort blev det likadant med släkten på hennes sida. Tråkigt tycker jag.... Antagligen är det avstånden som bidrar till det.

Nej, dags att fylla på kaffemuggen, komma i kläderna och vänta på mitt stora lilla främmande...

Önskar er alla en finfin dag!!!

Helgen som varit har i stort sett rusat förbi, men så är det väl när man är ledig och vill hinna ALLT! På fredagen efter jobbet, blev det en "för ögat städ", innan Anna och Stefan kom och berättade en fantastisk nyhet! Mycket skojigt! På lördagen var det kanonväder, och både soligt varmt och skönt, så jag passade på att tillbringa dagen ute i trädgården. Chattade även lite med min goa vän Martin, som för tillfället jobbar i Korea. Han är anställd inom FN och har haft många intressanta jobb ute i världen, vilket gör det svårt att hålla tät kontakt. Nu var det månader sedan sist, och han hade både hunnit gifta sig med sin Ellen, och en liten minimartin är redan på väg! Jag är så himla glad för Martins skull, han är på väg mot det liv han en gång aldrig trodde han skulle få!

På kvällen kom ännu en vän, nämligen Maria, och jag fick en stor, jättefin ljuslykta på fot, dels gjort i fattigmanssilver i present av henne och Per-erik. Helt otroligt fin, och bild kommer så småningom. Gubben grillade lite åt oss, så att vi fick i oss lite god mat på vår planerade vinkväll. VI hade som vanligt trevligt, pratade om allt mellan himmel och jord och bara myste... Denna kväll var lika ljuvlig som dagen hade varit, och för en gång skull kunde man sitta ute hela kvällen, det varken blåste eller var fullt av mygg... Härligt!

På söndagen vaknade jag av lite stök i köket, och efter en stund kom Josefine och kompisen Madde in till mig med en bricka med nybakade scones, gott te och en jättefin klocka i present. Söta ungar, och skämma bort mig så!! Fortsatte att bli servad av familjen, och som ni förstår var det min födelsedag..  På eftermiddagen kom svärföräldrarna, svägerskan med familj och min storebror med familj hit och gratulerade oss. både gubben, sonen och jag fyller år under loppet av en vecka, så vi blev firade allihopa. Systeryster var dessvärre dålig, så de kunde inte komma, inte heller Madde och Andreas, för de har köpt sig en hundvalp som de inte kunde lämna. Saknade var de i alla fall, och kalaset blev jättetrevligt ändå..

...och dessvärre även hos de som har semester nu. Önskar SÅ att de får det riktigt fint den sista veckan i alla fall, får ju lite dåligt samvete eftersom HELA min semester var kanonfin. Visserligen kan jag ju inte rå över vädrets makter, men ändå...

Igår firade vi Caspers födelsedag och jag tror att han blev nöjd med sina presenter. Jag och gubben jobbade ju på dagen, men var inne och grattade honom kvart i 6 på morgonen, så han slapp vänta på alla paket. Frukost på sängen fick han också, vilket Josse & Madde inte visste, då de sov när vi väckte honom. När de väl vaknade hade de fixat frukost med nybakta scones att överraska honom med, vilket var jättefint av dom. Dessvärre var han ju inte längre hungrig då.

När jag kom från jobbet gjorde vi i ordning tårta och fikade, och på kvällen hade vi tänkt att grilla, men vi tyckte det var lite småkallt och ostadigt så det fick bli lite köpmat istället. Inte dumt det heller!!!

Här hemma blir det inte mycket gjort, sitter mest och kikar på bilar på blocket, det är ju egentligen ingen panik, men det är bäst att hålla utkik, rätt som det är dyker rätt bil upp tror jag. Eftermiddagen ska tillbringas på jobbet, och jag hoppas att det inte spöregnar när det är dags att ge sig av. Hellre blir man ju blöt på vägen hem, inte när man ska gå i blöta kläder en hel kväll. Kanske lika bra att leta fram regnstället och gardera mig?

En fin dag, trots regn och rusk önskar jag er alla!

.....som också är ett litet fågelbad till våra trädgårdsvänner....



...och så en liten ljusstake till som matchar....



Första gången jag exprimenterar i betong, så de är ju inte perfekta på något sätt, men på rätt plats kan de nog göra sig rätt bra ändå. Ska försöka hitta på lite fler modeller, så kanske kommer det flera bilder så småningom.

...till tonerna av Cecilia Wennerstens "Det vackraste" föddes min son Casper, tidigt på morgonen. En så passande sång, för nog var och är min son bland det vackraste jag vet! Minns det som igår, och jag har svårt att ta in att det redan passerat 15 år sedan dess. Han blev redan väckt klockan 5.45 i morse med paket och några stulna kramar, eftersom både jag och gubben ska iväg till jobbet. Önskar min son en fin födelsedag, trots att själva kalaset blir på söndag. Älskar dig Casper!

....visa mina träskor!! Har ju inte ägt några sen jag var liten,
men blev helt förälskad i dessa, så de fick följa med mig hem.....

Glass fick det bli på MC-Donalds...

Vincent hade ju sitt kalas i på söndagen, men han fyllde egentligen på torsdagen den 29:e, så Jenny kom på att hon ville åka till mariebergsskogen med honom då, för att titta på djuren, äta glass och ha en riktigt mysdag. Jag skulle få följa med, och när torsdagen väl kom, ösregnade det naturligtvis ute! Vi bestämde i alla fall att åka in mot staden, ifall det så småningom skulle ge sig. Josse följde med eftersom hon skulle vidare till Kristinehamn senare.

   
Lite bilåkning, och prövning av skor.....

Vi åkte först ut till skåre, och Vincent fick 2 par jättefina skor av mamma Jenny, och jag köpte mig ett par jättefina träskor. Inne på klädhuset, tog Vincent själv tag i en liten 2-delad pyjamas med bilar på. "Brrrrrrrum" sa Vincent, och det tog jag som ett "Jag vill ha en bilpyjamas", så den köpte vi till födelsedagsbarnet! Han hade till och med tagit fram rätt storlek! Det är Jennys pöjk det!!!!

   
Faschinerad Vincent....

När vi kom ut därifrån ösregnade än mera, så en tripp till Mariebergsskogen skulle bli allt annat en trevlig, tror knappt att ens djuren ville stå ute en sån dag, så vi tänkte om, och åkte iväg till en djuraffär och tittade på djur istället. Där fanns många fina färgglada fiskar, fåglar, ödlor och kaniner, och Vincent var hur nöjd som helst. Även glass fick det bli, fast på Mc Donalds istället, men den smakade så gott den med. Hela dagen var Vincent på strålande humär, pratade och skrattade, och var hur go som helst...

   
...många, många djur!

Det enda tråkiga på hela dagen var att V ramlade inne på djuraffären och slog sig på hakan. Orättvist, på sin födelsedag och allt!! Vincent var som sagt, glad som en lärka HELA DAGEN, inte brydde han sig om regnet, och att det inte blev en utflykt till Mariebergsskogen, för den trippen har han nu innestående tills det kommer en fin dag. Enda gången han såg butter ut var när det var det dags att släppa av Josse vid busstationen, då såg han ut så här:


-Man kan väl inte bara sticka iväg sådär?