Sorgligt...
På ett bananskal halkade jag, genom en vän, in på en blogg som jag inte tidigare hade besökt. En smärtsam berättelse av en mor som nyligen förlorat sin dotter i den fruktade sjukdomen CANCER. Tårarna har fullkomligt sprutat hela kvällen, och jag är återigen så himla tacksam för min underbara och friska familj. Det värsta som kan hända, den värsta av de värsta mardrömmarna slog till på denna familj, och jag kan känna deras smärta. Jag har bölat hela kvällen, men mitt i all sorg har jag förundras över den styrka denna familj faktiskt besitter, vilken kämparklöd och tapperhet deras dotter visade i de svåraste stunder man kan tänka sig. Vad maktlös man känner sig... Samtidigt påminns man om att ta vara på nuet, på denna stund, som är så oersättlig. Att sluta gnälla över småsaker, vilket vi kan vara mästare på ibland.
Ofattbart....
sänder en tanke till er som förlorat sen finaste av alla skatter...
Ja usch visst är det tragiskt :( Maria skriver så rakt och ärligt ...hon är helt fantastisk!!!! Hela deras familj är fantastisk <3 Man får sig verkligen en tankeställare....jag är sååå tacksam för varje dag vi har tillsammans. Kram på dig/er :)
