Det finaste jag har....

..... Numera är de så stora, och vill inte vara på bild i mammas blogg,
men jag hittade ett kort på de båda två tillammans, som är tagen för ca
8-9 år sedan! Jag minns det som det vore igår,  dagen de föddes och jag
äntligen fick hålla dom i min famn, sakta men säkert lära känna dom och
veta att vad som än händer, kommer jag alltid, alltid att älska dom båda,
och bli älskad tillbaka.

När man nu, ännu en gång, läser om barn som
försvinner om våldtäktsmän och pedofiler, så blir man ju självklart rädd!
Kan man skydda dom nog mycket? Jag tror ändå att det är bra att tidigt prata
om sånt här, berätta att det finns elaka människor, och att man ska vara observant
när man är ute ensam. Även om risken ändå är liten för att något sådant ska hända...
Det är så fruktansvärt, hur kan man göra små,  oskyldiga barn illa?


image252

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0