SM i lathet?
För två år sedan var jag själv sjukskriven för.... Ja, vad ska man kalla det? Utmattning? Sorgearbete? Ångest? Vad vet jag? Kanske en kombination av alltihopa? Känslan när blodet rusar i kroppen, i en hastighet som nästan slår omkull en. Känslan av att inte kunna glädjas full ut, trots att man vet, och innerst inne är så glad och tacksam över allt man har. Dödsångesten, då hela kroppen och själen är i uppror! Smärtan i kroppen och hjärtat som slår på högvarv!! Jag har gått igenom det, och tagit mig ur det, och hoppas att jag aldrig, aldrig någonsin hamnar där igen. Det har kostat massor, jag har förändrats, kanske ingen märker det utåt, men jag vet, längst härinne, att mycket skett med mig. Faktum är att jag på ett sätt blivit starkare, känner mina begränsningar, och säger nej, om det är något jag inte orkar, eller har lust till.
Detta har förståss påverkat mycket runt omkring. Jag kan säga nej, vilket jag hade svårt för innan, jag ville hjälpa till, vara till lags, men allt detta på bekostnad av mig själv. Har förstått, vilket har gjort ont, att jag inte alls är lika "uppskattad" nu, när jag inte alltid är med på allt, ställer upp på allt, och pysslar om allt och alla... Allt hänger inte på mig, det gäller att ge och ta... Det har däremot visat sig, vilka som är mina verkliga vänner, vilka om bryr sig om en, helt och fullt, Jag förstår och uppskattar verkligen min kära gubbe och mina barn, som jag redan visste var fantastiska, men som ändå fick många extra poäng under den här tiden. Det är skönt att säga nej, att veta att alla omkring respekterar mig trots det. Jag kan vara ärlig, och få ärlighet tillbaka, vilket jag uppskattar djupt! En sån här erfarenhet, är på ett sätt allt annat än negativ, i alla fall om man tar sig ur det. Det tror jag att man gör, om man har rätt stöd omkring sig, och det har jag haft! Ni vet vilka ni är, och ni kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta...... TACK!
Hej!
Så bra du skriver och visst är det så att man växer som människa när man tagit sig ur eller en bit ur en svår sittuation i livet. Att kunna säga nej är inte alltid så lätt om man gärna vill och tycker om att vara den som ställer upp. Jag har också fått lära mig att det är inte negativt att säga nej det kan rent av vara positivt :)
Kram Lena
känner igen mig precis i det du skriver om att kunna säga nej och ändå få ha kvar respekten.
och att få vara trött utan att för den skull känna sig mindre värd.
Min sjukdo har fått mig att våga vara mig själv och säga ifrån för att jag faktiskt inte orkar med allt.
jag har märkt att många har blivit ställa och inte vetat vad jag menat med mitt "nya " jag.
Jag vet att du fattar vad jag fiskar efter så jag föklarar inte mer än så.
Din kattherre är väldigt vacker och jag kan tänka att han vet om det själv....
Han bär upp sin svans med stolhet!
kram
Petra
Vad skönt att du tog dig ur detta starkare! Och att kunna säga nej är bra gjort, det är svårt!
Tycker det låter klokt att ha såna ledighetsdagar och bara njuta av livet. Pyamasdagar kallar jag dem och det händer ju massor då man bara tillåter sig att vara.
Ha det underbarast!
Kramizar från Liv
men va skönt med en slappardag guuu sånna behövs verkligen å speciellt nu när det är mörkt å trist,
men guuu va snö som kommit å va skoj,
skönt att du kom på fötter efter din sjukskrivníng och idag kan må bra och säga ifrån,
må gott
Huvudvärken släppte inte förräns på eftermiddagen. Brukar få huvudvärk en gång i månaden. Vissa gånger värre. Men nu är jag på topp igen!
Hej favvomalin,får fördjupa mig i din utmaning imorgon,jobbade till 21,så det är duch mm,som gäller,så ska jag sova som en prins inatt,har fått 2 utmärkelser idag,och hur det går till förstår jag inte,och hoppas att inte KK är arg för golfinlägget,sov gott vännen.oxå kram.
Så roligt att du blev glad, nu blev jag också ännu gladare än vad jag var tidigare. Hihi
Nu är det väl dags att hoppa i säng igen.
Skickar över en stor godnattkram till världens bästa Malin.
Vad skoj att du också fick utmärkelse ;) Nu ska jag hoppa i säng godnatt
Ni hade säkert myckét att tala om.
Ni e starka å ambitiösa båda två!
hej min vän...käner igen mig i mycket som du neskriver ,,har också varit där, och är fort lite på väg därifrån......kram och ha ne fin dag
Hallå!
Haha, om inte jag bakar så bakar nog ingen.
Rebecca kan ju men hon står där på ett ben, inte såå snällt av mig kanske.
Får se vad vi hittar på i helgen med bakning.
Eler i veckan, jag är ju sjukskriven, just för det har blivit lite för mycket av det goda nu de sista månaderna.
Ta hand om dig.
KRAM
Hoppas du haft en bra dag.
Ha en fin kväll och en riktigt mysig helg! Fast du kanske jobbar?
Var rädd om dig.
Stor kram!
Säg inte att man måste göra nånting när man är ledig. För det gör då banne mig inte jag. :O
Kramar!
