Tidsoptimistens

Idag har min gamla barndomsgranne Hildur namnsdag, så jag har rest tillbaka lite i tiden! Närmare bestämt mer än 30 år tillbaka! Hildur var som en mormor/farmor till mig när jag var liten, då min farmor var öd, och min mormor bodde alldeles för långt borta.  Där satt man var och varannan dag och drack saft och åt nybakade bullar! Som jag minns det hade hon nybakat varje dag, fast så var det säkert inte på riktigt, bara i min rosenröda minnesbild! Hon fanns alltid där för oss, när vi än knackade på dörren, så välkomnade hon oss in. Hildur, med sina rosiga kinder, förkläde och "höckle"....  Om inte håret var nyrullat förståss, då hade hon såna där lockar som såg ut som att spolarna fortfarande satt kvar i håret! Du var en av de människor som haft stor betydelse i mitt liv!  TACK!