Vänner....

Ett par dikter om äkta vänskap!!

Jag sådde några blommor, en för varje vän

Jag tror att det var fyra, men särskilt minns jag en
Det blev höst och vinter och blommorna de dog
Men på våren kom de åter, men bara tre stod kvar och log
Sen kom regnet med moln stora grå
Nästa gång jag fann dem så var det bara två
Sen kom solen med allt ljus den har
Plötsligt stod det bara en ensam liten blomma kvar
Du härdades i solsken, du drunknade i regn
Men en sak är säker, du är en riktig vän



 

Det finns en blomma vit som snö,

kan ej vissna, kan ej dö.

dess namn känner du nog igen

trofast vänskap heter den



                                                    





.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0