Till minnet av världens bästa pappa!
23 oktober 1987,,,,
Var sista gången jag såg dig,,,,,,
Du såg lugn och fridfull ut
ingen smärta i ditt ansikte
Smärtan fanns nu hos oss
vi som blev lämnade kvar
Dagen som förändrade allt
Ibland undrar jag hur allt skulle vara
om du fått stanna kvar hos oss?
Mina barn hade älskat dig
Dina tokiga upptåg och lekar
Din omtanke och din kärlek
Jag kommer aldrig att få några svar
men jag har insett att jag haft tur trots allt,,,,
för så länge du levde fanns du där för oss
du kämpade och kämpade emot
du ville så gärna stanna
till sist orkade du inte längre
jag glömmer dig aldrig
Saknar dig, du är min hjälte!
Kommentarer
Postat av: bjorne
Tänk om jag kunnat skriva så om mina föräldrar utan att ljuga, vad kul det hade varit,men om mormor och morfar skulle jag faktiskt kunna göra det utan att överdriva,
Trackback
