Tidsoptimistens

Får väl börja med att tacka alla ni trogna läsare, som kikar in till mig, dag efter dag, trots att jag är urusel just nu, både på att skriva inlägg och att kommentera. Det glädjer mig att ni hänger kvar trots allt. Orsaken är väl att tiden går åt till att jobba, köra /hämta tonåringar, passa tonårssonen, umgås med vänner, göra stadsrundor för inköp av examenskläder, göra smycken och allt annat som hör livet till. Nu tror jag dock att det har lugnat sig lite....

I torsdags åkte jag och Josse återigen till stan för att handla examenskläder, denna gången till sonen som kommit på, i sista sekunden (förstås) att han ville ha jeans på skolavslutningen! Då han som många andra av det manliga könet, blir skitnödiga så fort de ser en klädaffär, lovade snälla mamman att fixa jeans ändå. Lite gamla knep efter 8 år som butiksbiträde skulle väl finnas kvar! Vi hade tur, vi hittade snabbt både snygga jeans, en tröja och snygga kallingar, och kunde åka hem, nyfikna på om byxorna skulle passa! Tro det eller ej, men de sitter som sydda på gossebarnet!! På kvällen kom min bror hit, som annars bor i Järbo, för att vara med på äldsta sonens studentfirande... 

 

Igår hade jag en mycket hektisk dag, gick upp före 6 så att jag skulle hinna duscha och sminka mig innan jobbet. Lite innan jag slutade smet jag hem, bytte om, fixade hår och smink lite till, åkte in till stan med brorsan och hans lille son Linus. På stora torget mötte vi upp Josse, och ovanligt nog, trots den tidsoptimist jag anses vara, stog vi på plats en hel halvtimma innan studenterna skulle rusa ut genom stora porten!! Studentens mamma och mormor, var också med oss, ivrigt väntande... När klockan sen var tjugo i tre, slogs dörrarna upp, och alla studenter rusade ut, glada i hågen på denna stora dag!  Fredrik var så stilig i sin mörka kostym och studentmössa, och trots de mörka molnen som vilade över karlstad igår, sken hans leende upp, i alla fall i fasters hjärta! Klart man blir stolt när det går bra för dom. Sommarjobb har han redan fått, duktig som han är!

Senare på kvällen var det dags för min son att ta examen från sjunde klass! Detta året fick varken mamma eller pappa följa med till kyrkan, vilket kändes mycket märkligt. Man får väl vänja sig vid att de börjar bli stora och vill klara sig mera själva! När de går ut grundskolan eller tar studenten, kommer jag vara med, vare sig jag får eller inte....

Idag har jag varit och jobbat igen, och på vägen hem stack jag in på affären, för att köpa jordgubbar till examenstårtan jag brukar göra varje år! Dottern gick ju ur första ring idag, men henne mötte jag ute på gatan, hon var på väg in till stan igen för att fira sin examen med kompiosarna. Sonen var redan utsprungen, så här står jag, ensam hemma med grädde och jordgubbar och inser att ingen har tid att äta tårta med mig idag. Gubben är ju inte så förtjust! Tänk vad fort ungarna växer ifrån en.....