Till minne...
En liten extra tanke tillägnar jag idag min pappa, som lämnade jordelivet för exakt 22 år sedan. Ofattbart att alla dessa år har passerat, trots all förvirring, saknad och sorg detta var för oss alla i familjen. Som många säger, man lär sig att leva med sorgen, men saknaden av att se, röra och prata med honom kommer ju alltid att finnas... Många frågor man aldrig får några svar på, frågor man var för ung för att ens tänka på att fråga.. Och så sorgen över att mina barn aldrig fick uppleva hans skojiga ideér, hans omtanke och otroliga kärlek. Jag vet att de hade älskat honom mycket....
Men minnen är jag däremot väldigt rik på. När jag och mina syskon var små, ordnade han lianer i träden, lekstuga, kuddkrigsbock och fotbollsplan till oss ungar på sommaren. Jaa, vi hade faktiskt till och med en riktig lekbil (utan motor) brevid lekstugan, där jag och syrran ofta packade in dockor och annat för att "åka" på picnic. På vintern spolade han upp is för skridskoåkning till oss och kvarterets ungar.. man minns också alla sommarsemestrarna han envisade sig med att ha olika typer av kepsar och hattar på sig. En för varje år, och jag tror att den oranga var den mest pinsamma. Man minns också när man som tonåring ville åka på olika folkparker eller discon med kompisarna, och mamma och pappa, med 4 tonåringar i familjen egentligen inte alltid hade råd, men att han ändå stack till oss en slant i smyg medan han alltid sa, "-Jag minns själv hur det är att vara ung"...
Hur han kallade mamma för "Rosenörat" och hur han alltid satt i fönstret för att se henne cykla från jobbet, och skrika -NU KOMMER HON till oss, då 4 ointresserade ungar!
Hur tomt och sorgligt det än var att mista honom så tidigt, kan jag idag med glädje se tillbaka på alla minnen, men också känna glädje över hur fint det faktiskt var när han lämnade jordelivet. Tror att det är erfarenheterna med mitt yrkesval som hjälpt mig känna så, för min pappa, som var svårt sjuk i Cancer var hemma hela sin sista tid, och den natten han somnade in, gjorde han det med min mammas armar omkring sig, och jag har svårt att se att det finns så mycket finare sätt att dö på...
Ikväll tänder jag som vanligt ett ljus, bara för dig Pappa ♥
Åh, vad fint. Jag blir alldeles rörd.
Så vackert du beskriver din pappa och vilka fina minnen du har av honom.Minnen får man fler och fler av allt eftersom tiden går och de kan aldrig tas ifrån en.Varma kramar Thalina
Haha, kul att du tycker det! Jovisst, det salta från mögelosten och det söta från päronen bildar en otrolig smakharmoni i gommen. :)Ha en trevlig helg du också. Kram.
vad underbar han låter, du skriver så fint att jag seriöst sitter här med tårar i ögonen och leende på läpparna och det utan att jag har en aning vem far din var :)
vad underbar han låter, du skriver så fint att jag seriöst sitter här med tårar i ögonen och leende på läpparna och det utan att jag har en aning vem far din var :)
åh precis som de andra får oxå jag tårar i ögonen.....hoppas du får en trevlig helg, ikväll blir det inredningsparty för mig och bowling för Micke.....ska bli skönt att komma ut... nästa vecka kommer bli tung innan man kan börja gå vidare på ett annat sätt, när begravningen är klar.....
Kram Titti
önskar verkligen att jag fått träffa honom jag också :( men inte ska man vara ledsen för det, det får jag nog göra tids nog ändå :) kom precis hem efter en promenad till kyrkogården nu men ska följa med pappa sen igen, kanske stöter på varandra där? :)
önskar verkligen att jag också fått träffa honom :( men ska inte vara ledsen för det, det kommer jag säkert få tidsnog ändå ;) tog en promenad till kyrkogården förut men tänkte följa med pappa sen igen, kanske stöter på dig där? :) kraaam
usch, min dator krånglar för mig som vanligt. blev en kommentar för mycket där :)
Jobbigt att förlora sin pappa så tidigt, kramar till dig idag!
Och jag har tagit vaccinet ,känner inget ännu...
kram
Vad fint du skriver om din pappa. Jag blir rörd. Fruktansvärt sorgligt att förlora sin pappa så tidigt.
Vad snälla arbetskamrater du har!
Ha en skön fredagskväll vännen!
Kram messan
mmm va vackert du skriver å va sorgligt att förlora din pappa i så unga år,
kram till dej
Vad oerhört vackert skrivet, vilka fina minnen, så berörd jag blir, livet är outgrundligt...
kramar till dig
Åh vad han måste älskat er :-)
Vad fint med att han satt och tittade i fönstret .-)
Rörd jag blir
ha en fin dag!
Blir lite blöt i ögat när jag läser det,gott att ha så fint minne av sin pappa,önskar jag hade haft det själv,kram.
Ja man har bara minnena kvar, och de är viktiga!!!
Åh, så fint... Jag får tårar i ögonen när jag läser det du skrivit...
Alltid gott att hedra sina när kära änglar. Han har det gott där uppe och myser när du hedrar honom :-)
Kram min vän!
du skriver så oerhört fint om din pappa. Jag har tårar i ögonen nu och det känns så varmt inobords. Att du kan se tillbaka på det viset, så skönt.
vad underbart, det där med att han satt i fönstret.
En stor godnattkram skickar jag till dig.
