Tidsoptimistens

I fredags var olyckan framme igen. När Josefine spelade baseboll på skolan fick hon ett knä i huvudet i full fart, vilket resulterade i en färd till akuten. Då hon var lite frånvarande, var ljuskänslig och lite illamående oroade sig läkaren för en eventuell blödning och skickade Josse till Röntgen samtidigt som jag hunnit in till sjukhuset. I väntrummet med mig, satt även Madde, Viktoria & Mikaela..

Efter något som kändes som en evighet, kom äntligen J tillbaka så jag fick träffa henne, och nog var hon lite mör. Röntgen visade dock ingenting, men läkaren ville ändå hålla henne kvar för observation under natten, eftersom hon heller inte kunde dagens datum eller när hon var född. Dessvärre ville inte min stöniga dotter detsamma, och då hon är myndig kunde jag inte göra någonting åt saken.

Istället fick jag ha lite egen vak på dottern och ställde därför klockan varannan timma under natten, då det kändes olustigt när läkaren menade på att det kan finnas en liten blödning som inte synts på röngen. Han dramatiserade lite extra och menade att det hela kunde sluta med en helikopterfärd till Uppsala... Som tur var, blev Josse piggare och piggare för varje timma. Söta kompisar har hon också, dels för att de höll henne sällskap och troget satt i väntrummet och väntade timme efter timme, men också för att de åkte från stan och hit 23.30 bara för att höra hur hon mådde. De är värda sin vikt i guld...

Idag har jag förutom att jobba, gjort min plikt och gått iväg och röstat. Nu är det valvakor på var och varannan kanal, och resultatet är dessvärre inte alls som jag hoppats på, men många timmar återstår och mycket kan hända än... Igår sålde jag dessutom min lilla pärla, så nu är det tomt i garaget vill jag lova. Önskar er alla en fin vecka, kikar in och kommenterar hos er i morgon, för mina fingara är lite bråkiga idag...

Kram till alla som vill ha eller behöver...♥