Sjukling
Efter flera veckor av på tok för mycket arbete, men speciellt negativa vibbar har min kropp återigen gjort uppror! Sjukskrev mig, efter ett par veckors känningar, då det hela bara blev värre och värre.. Då alla säger att det är ryggskott, och att jag också trott det, har jag gjort allt jag kan för att göra mig bra så snart som möjligt. Fullkomligt hatar att gå hemma utan att orka/kunna göra något! Annars är jag ju en hemmaråtta förståss, men det är när jag kan rota med alla mina varierande infall ;)
Dessvärre blev jag bara sämre och sämre, och torsdagen och speciellt fredagen blev djävulska dagar. Jag var nära att förnedra mig och ringa hemtjänsten där ett tag, men valde att ligga kvar ett par timmar till, och fick då hjälp av gubben när han kom från jobbet.. På fredagen blev kramperna bara värre och värre, och varje steg jag tog så kom tårarna. Smärtan kan inte beskrivas, den måste nog upplevas.. Det hela slutade med att gubben kom från jobbet tidigare och vi åkte in till akuten,, Som tur var! Där blev jag sämre och sämre, trots att jag fick inflammationshämmande spruta i min bleka skinka och både morfin och stesolid intravenöst..
Ändå blev jag bara sämre.. När jag skulle prova att ställa mig upp, och inte kände benen, då blev jag faktiskt rädd! Efter många om och men, bad jag sköterskan kika i journalen om vilken behandlign jag fick sist jag hade det såhär, och efter några "doser" till släppte äntligen det värsta.. Vilken känsla! Fick nu veta att det inte är ryggskott jag får, vilket jag faktiskt tvekat på, för det stämmer inte riktigt in, jag blir ju inte stel på det viset, kan röra mig skapligt, det är kramperna som är bekymret, detta beror helt enkelt på min sjukdom och det är så skönt att ha ett svar i alla fall, och på det viset blir ju rehabiliteringen en helt annan.. Önskar det släpper fort som blixten nu, för medicinerna gör mig så seg, trött och dåsig :(
Båda mina chefer har hört av sig och de har kommit fram till att jag ska få hjälp av Clarahälsan att se över min arbetsplats, om det finns hjälpmedel som underlättar, för även om hemtjänsten är för tungt, är ju dessvärre inte stillasittande arbete så bra det heller. Bara det sista släpper så ska jag komma igång med min träning och mina promenader igen.. LÄNGTAR! (nu blev ni chockade va? Latmasken längtar efter träning) Detta ska absolut förhindras att det upprepas igen. Önskar inte min värsta fiende att drabbas av detta, det är djävulskt...
Hoppas att minna gnälliga inlägg nu ska vara ett minne blott, för nu ska jag fokusera på allt härligt och positivt som jag har omkring mig!!!! Min goa familj, som jag älskar mer än livet. Mina vänner, som alla är värda sin vikt i guld.. Dessa 2 veckor har jag verkligen fått energi av dom alla, genom både sms, telefonsamtal och besök.. Lilla Jenny kom hit tidigt en morgon när detta drog igång (så hon kom försent till jobbet) med mediciner till mig för att jag skulle slippa värsta värken, Söta Ciss har varit här flera gånger, och man blir så glad bara av att se henne!!! och i lördags kom familjen Hagstöm hit, det var verkligen inte igår, men jisses så trevligt vi hade det!!
Idag ska jag prova att göra något litet, känner att jag måste komma igång nu!!
Nog gnällt!!!
Önskar er en underbar tisdag. Solen skiner över oss idag också!
Kommentarer
Trackback
